Men då och då får andra färger pryda bordet.
 
När min far gick bort för några år sedan ärvde jag en servis - inte hel tyvärr, men i alla fall. Den kommer från Gustavsberg och kallas Regina. Den tillverkas inte längre så det känns extra trevligt att ha något som inte är supervanligt men också att ha något från pappa som han mycket väl kan ha fått med sig från sitt barndomshem.
 
Klassiskt blått/vitt och med ett vackert mönster - därför valde jag att lägga servetten som nedan för att inte dölja mönstret.
Det jag har är 6 sopp/gryttallrikar, 4 assietter och 3 mattallrikar. Kanske lite synd att använda som ljusfat men jag vill använda det jag har när det är fint att se på.
 
Soppfatet kan också användas till en gryta - i den här dukningen för en gjorde jag just det. Servetten döljer delvis mönstret men det funkar ändå tycker jag.
När jag separerade från exet, lite drygt 20 år sedan, tänk så tiden rusar, så investerade jag i Rörstrandsporslin. Grönt med kantmönster, lite 50-60talsinspirerat. Dessvärre slutade porslinet säljas innan jag hann samla på mig "fullt set", 6 assietter (hade dock 6 tallrikar).
 
Det var dyrt för mig då, inte så hög lön och nytt bostadsrättslån (på den tiden kunde faktiskt halvdant avlönade personer klara ett lån på mindre lägenhet i centrala Stockholm själv om än med ansträngning) men jag köpte lite i taget.
 
Jag använde det mestadels som vardagsporslin (utom i en icke-fotad nyårsdukning när -99 blev -00) men vid ett tillfälle användes det till en festdukning.
 
Duken gav mig idéen till att använda det gröna porslinet. En mycket enkel dukning - jag hade haft en trerättersmiddag för ex-kollegor kvällen innan och lagt ned en del möda på den dukningen - när en god vän ringde och bjöd in sig och flickvännen på middag den lördagen.
 
Livskamraten var bortrest och jag hade nämnt det för min gode vän - "du och tjejen kan väl komma över en helg när jag är själv hemma och hålla mig lite sällskap". Inte trodde jag de skulle komma första helgen redan...
 
Så det blev lite smått panik. Diska, städa, fixa ny mat... Så det blev en enkel dukning som jag ändå ville få fin och välkomnande och lite bjudningsfin. Ville inte upprepa mig efter fredagens dukning (idag hade jag tänkt helt annorlunda och använt basen men bara byggt om den lite) så måste komma på något nytt. Och då blev det en i stort sett vårig dukning i februari...
Istället för linne använde jag vita pappersservetter. De var av det tunna sladdriga slaget så jag lade dem två och två. Försökte bryta dem i pyramiden - men materialet i servetterna var alltför tunt och sladdrigt - så det blev den enkla varianten som syns här - vilket blev rätt okej ändå.
Istället för "finbesticken" dukade jag med våra vanliga som vi använder till vardags, vinglasen hade diskats och återanvändes sedan middagen dagen innan och vattenglasen var några udda istället för de från Chateau jag hade kvällen innan. Vita block - och värmeljus och några vita tygrosor fick pynta bordet. En mycket enkel dukning.
 
Idag hade jag nog köpt blommor och pyntat med men tänkte inte på det den lördagen. Själva menyn blev en snabb ihoptänkt variant den med. Så jag valde att använda mig av torsk jag hade i frysen och gjorde en fiskgratäng med täcke av majonnäs kryddad med sambal oelek och med blomkålsmos längs kanten. Till och med min fiskskeptiske vän tyckte det var en hit efter att hans flickvän strängt sagt "smaka och sluta gnälla". Hehe.
 
För det mesta när jag har middagsbjudningar tycker jag det är kul att laga till en dessert men av tidsmässiga skäl blev det köpt vaniljglass och frysta bär som värmdes i mikron den här gången - men vi fick ett extra gott och fint madeira till.
 
Så, visst är det tjusigt med vitt porslin i en högtidlig dukning...
Men ibland är det roligt att använda sig av andra färger också - om det finns möjlighet. Hade jag obegränsat med plats skulle jag investera i en servis med glasklara tallrikar - det finns mycket roligt man kan göra med det men jag har två uppsättningar, svart och vitt  + lite blåvitt och det räcker långt.
 
Det gröna då? Det betydde en hel del känslomässigt - men i en omfattande skåp- och linneförrådsrensning för ett par år sedan valde jag att inte behålla det gröna och skänkte det till Stadsmissionen istället. Förhoppningsvis gläder det någon annans dukningar nu. =)